och stranden aldrig så befriande.
Fälten, ängarna och träden
aldrig så vackra
och blommorna aldrig så ljuvligt doftande
som när du gick vid min sida
mot solnedgången, aftonen den underbara
Då dina lockar dolde mig för världen
medan du dränkte alla mina sorger,
älskling, i din första kyss.
~Evert Taube~
Fälten, ängarna och träden
aldrig så vackra
och blommorna aldrig så ljuvligt doftande
som när du gick vid min sida
mot solnedgången, aftonen den underbara
Då dina lockar dolde mig för världen
medan du dränkte alla mina sorger,
älskling, i din första kyss.
~Evert Taube~
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar